Det blir vad man gör det till! 

I förra inlägget beskrev jag hur mina tankar går och hur känslan är inom mig. Jag bestämmer mig gång på gång för att sluta tänka på allt och bara köra. Att försöka genomföra en bra träning. Att ta en träning i taget utan att tänka. Jag började denna vecka bra. Träningen igår kände jag mig ändå nöjd med. Klart den kan bli bättre men just igår var en bra dag där jag kände mig nöjd när jag gick därifrån. Det ska jag ta med mig och försöka behålla tills kvällens träning.  

Något som oxå är positivt är att jag har ”klippt navelsträningen med sjukgymnasten ” för ett par veckor sedan.  Finns ingenting mer jag kan göra där som jag inte redan gör själv. MEN det farliga är att jag kan tänka att min rehabilitering är över vilken den aldrig kommer vara. Jag kommer alltid få göra knäkontroller och extra styrka för benen så länge jag håller på med fotbollen. Den tanken får aldrig någonsin överösta mig utan måste ha huvudet med mig och göra det ordentligt. Finns alltid en risk ändå att det inte håller men MINDRE blir den om jag lovar mig själv att hålla min styrka stabil året om, dag in och dag ut. 

Kraaam 

Hej igen! 

Oj oj det var ett tag sen jag uppdaterade bloggen så kanske är dags nu igen. 

Det är alltid roligare att skriva om när saker och ting går bra. Inte alltid lika kul att kritisera sig själv och skriva om saker som går sämre och som känns tugnt.  Det går både upp och ner och vissa veckor går det bättre än andra. Det känns att jag är inne i en svaka just nu där allt känns tungt vad det gäller min prestation på planen och ingenting går så bra som jag önskar. Allt som jag gör gör jag med osäkerhet, har ingen självkänsla utan allmänt osäker i mig själv vilket leder till att ingenting går riktigt bra. Jag känner mig helt enkelt halvdålig. Ställer många frågor till mig själv varför jag trycker ner mig när jag egentligen borde tänka mindre och bara köra. Men hur lätt är det egentligen att tänka så ? Det handlar hela tiden om att kunna prestera och visa vad man går för. Istället söker jag alla fel jag gör på planen. Efter varje träning/ match rannsakar jag mig själv och rabblar upp hur många felpass jag gjort, hur många målchanser jag missat, hur många inlägg jag slarvat bort, hur många bolltapp jag gjort, hur många närkamper jag förlorat osv. När jag skriver ner allt detta så blir jag arg på mig själv! Varför varför tänker jag så !!!? Jag borde inte men hur fan ska kunna släppa det när ingenting går som jag vill ?  I många fall känns det hopplöst och meningslöst att jag ens försöker.. Ibland kommer tårarna, ibland ilskan men var fan är motivationen till att jag vill utvecklas och bli bättre för varje dag ? Den är som bortblåst… 

Jag hoppas innerligen att allt kan släppa och att jag kan känna att jag duger och gör någoting bra istället. Jag behöver hitta det snart och vända allt till det positiva som jag kan ta med mig i mina tankar som hjälper mig framåt. Just nu står allt stilla och ingenting är speciellt roligt.. 
Kraaam

Sista kontrollen gjord! 

Snart ett helt år sedan jag gjorde min knäoperation och det känns riktigt sjukt! Känns som jag varit borta en evighet.. I måndags skulle jag träffat läkaren som opererade mig men så blev det inte. Han är nämligen pappa ledig så fick träffa hans kollega som egentligen inte alls har någon koll på mig. Han kände iallafall igenom knät på ca 3 minuter och sa att jag inte behövde komma på något återbesök något mera vilket naturligtvis var skönt att höra. Jag påpekade dock att jag har känningar i knät som gör ont i vissa lägen och den smärtan sitter ovanför skruven och mälan som är inopererad. Det är vanligt att man har smärta där och i vissa fall får man göra ytterligare en operation för att ta ut mälan som påverkar smärtan. Det är dock en mindre operation och man är borta från fotbollen i ca 1 månad isåfall. Chansen finns att jag kan träna bort smärtan istället med hjälp av ännu mera styrketräning som jag inte alls har gjort under detta år … Men min tanke är att träna träna träna för att den ska försvinna så jag slipper en till operation. 

Så ännu blir jag inte av med att besöka min sjukgymnast utan får kämpa mig vidare ett tag till. Jag träffar honom dock 1-2 gånger varannan vecka ungefär så det får väl gå. 

Sitter i skrivande stund på bussen påväg till Karlstad. En övernattning där väntar innan vi ska krossa dom i morgon (lördag). En svår match att ta sig an och det gäller att vi har fokus hela vägen in i mål. Vi vet vad vi ska göra så det handlar  bara om att göra det också. 


Ha en supertrevlig helg !

KRAM 

Sundsvall borta 

Inte alltid lätt att hinna med att skriva här men jag försöker när jag har lust för det. Får ju nästan alltid reda på hur det går för mig och laget ändå på andra medier osv. Men just nu befinner jag mig i Sundsvall med en positiv känsla. Vi flög hit igår och spelade matchen kl 15. En match som vi kanske inte helt dominerade i i 90 minuter men som vi ändå skötte på ett okej sätt. Alltid lika svårt att spela mot sämre motstånd och svårt att hitta vårt eget spel emellanåt men när vi får in 4 mål och inte släpper till något tycker jag att vi fått godkänt. 

För min del var det extra kul att få göra ett inhopp i den 62 minuten. Varje minut är värdefull för mig och viktigt att jag tar vara på dom på ett bra sätt. Jag hade en god känsla inför matchen och jag var riktigt taggad på att få komma in. Hoppet fanns alltid där vare sig om det skulle bli 30 minuter eller 5 minuter spel. Det kändes ändå bra på planen och allt kändes helt okej. Kom in först för att spela yttermittfältare som sen ledde till att jag fick flytta in på innermittfältet.  Såhär i efterhand är jag ändå nöjd med mitt inhopp och det känns som jag är på rätt väg. Att kriga och kämpa är det som står i fokus allra högst. Att hitta dessa tempoväxlingar som jag behöver och känna att jag orkar springa flera mil utan att bli speciellt trött i främst benen som jag känt innan. Superviktigt för min utveckling och i min rehab att få dessa spelminuter för det är då man lär sig komma in i det tempo som behövs och som kommer hjälpa mig att bli starkare och klokare. 

Snart Flygger vi hem igen till Malmö och en ny vecka och match står i fokus. En viktigt match på söndag mot Hammarby hemma som kommer bli en riktigt krigar match. Det lag som vill vinna mest kommer ta hem 3 pinnar och vi ska göra allt för att kriga hem dom!! 

KRAAAM  

Viktigt och surt på samma gång. 

Ytterligare 3 pinnar igår och obesegrade är vi ännu serieledare med lite marginal. Alltid skönt att vinna på bortaplan och ha en vinst i bagaget. Resan hem blir så mycket lättare och roligare. Även fast jag inte fick spela något så var känslan ändå bra och jag får kriga på. Visst det är klart man vill spela när man åker så långt men också vara beredd på att man inte får. Nästa helg är vi spellediga och då passar jag på att åka hem till mamma och pappa över helgen. Kan också slå två flugor i en smäll och spela med f19 på söndan då vi möter Linköping borta. Då siktar jag på att spela 90 minuter och göra det så bra jag bara kan.   

Kraaam 

En lång tågresa 

45 minuter + 70 minuter på mindre än en vecka blev förmodligen lite för mycket  för mitt knä. Det sa ifrån genom att jag fick en smärta i knät varje gång jag sköt ett skott och det kändes inte riktigt bra. Efter ett besök hos sjukgymnasten i början av veckan gjorde att jag fick ett rimligt svar om vad det kunde röra sig om.  En irritation i knäsenan som har uppstått som troligtvisst har att göra med att knät inte riktigt har vant sig än och blivit lite överansträngt. För att få bukt på problemet sattes tejp på knät och jag har nu käkat voltaren i ett par dagar vilket har hjälpt. Har oxå Vilat från fotbollsträningar 3 dagar vilket har hjälpt att smärtan nu är borta.  

Sitter i skrivande stund på tåget med laget påväg till Stockholm där vi sedan ska byta tåg som ska ta oss till Uppsala. Vi ska övernatta och sedan spelar vi match imorgon mot Sirius kl 13.00. 

Ett taggat gäng som är revanchsugna och ska ha med 3 pinnar hem till Malmö imorgon! 
Kraam 

En skön vinst! 

Som ni flesta kanske redan vet så slog vi Kalmar med hela 3-0 på deras hemmaplan!  Vi fick igång vårat passningspel som vi har eftersträvat och som vi vet att vi har och kan. Oerhört roligt att se från sidan av planen att vi kämpade och spelade mycket bättre än våra tidigare matcher. Nu gäller det bara att hålla detta till de andra matcherna för det är något vi är kända för att vi är ett spelskickligt lag och vill spela oss ur det flesta situationer som uppstår på planen. 

Sämre gick det för f19 där jag spelade mina 45 minuten. En förlust med 2-1 och många felpassningar och fel beslut i allt för många situationer. Min insatts var inte den bästa heller enligt mig men får ändå ta med mig att känslan i knät och i huvet var bra och jag körde på utan att tänka alls på mitt knä. Det är det som är mitt mål att få speltid för att känna efter om mitt knä pallar med det. Min insatts är inte det viktigaste men något som jag ändå har svårt att bortse från då jag alltid vill göra mitt yttersta. 

Sakta kommer en smygande tanke om att jag MÅSTE prestera för att få chansen att återigen ta en plats i mitt eget lag. Känns lite som jag har fått börja om på noll igen och måste bevisa för tränarna vad jag går för. Ja jag kanske har för höga förväntningar och krav på mig själv men det kan jag inte rå för. Det är ju där jag vill vara och där jag egentligen hör hemma även fast jag i nuläget känner själv att jag inte är just där än , formmässigt. 

Jag försöker intala mig själv att jag ska kriga och slås i varje träning och varje match för att varje dag utvecklas och förbättra mig. Jag vet att jag kan men jag måste ha tålamod och låta det ta tid. Jag har redan chansen ikväll då vi spelar DM mot Vellinge på hemmaplan kl 19.00. En blandning med A – f19 spelare och där jag kommer få spela så länge jag känner för. Får se hur jag känner ikväll och hur länge jag kommer spela. Om allt känns bra så kanske jag spelar mellan 70- 90 minuter. 

Ha tålamod Emma ! 


Kraam